Vad får du egentligen ut i lön efter skatt? Det kan vara bra att kunna räkna ut din lön efter skatt om du till exempel söker nya jobb eller ska löneförhandla. Då kan det vara bra att veta om det nya jobbet täcker din ekonomiska situation och vid löneförhandling att du försöker förhandla till rätt nivå. Tycker du dessutom att du betalar mycket i skatt kan det också vara intressant att veta vilka delar som skatten består av – det vill säga vilka olika skatter och avgifter som dras från din lön. Vi ska här reda ut detta.
Kalkylator för att räkna ut lön efter skatt
Det finns flera olika kalkylatorer för att räkna ut lön efter skatt. Vi rekommenderar Skatteverkets egen kalkylator då denna uppdateras regelbundet utifrån gällande regler och beräkningar. Där kan du räkna ut lön efter skatt och räkna ut skatt både som privatperson och som företagare.
Bruttolön och nettolön
För att kunna räkna ut din lön efter skatt behöver du veta skillnaden på bruttolön och nettolön. Bruttolön är lönen innan skatt är dragen och nettolön är vad som blir kvar efter skatt och avgifter.
I vissa tjänster för uträkning av lön och skatter behöver du ibland ange bruttolön men i vissa fall blir du ombedd att skriva in nettolön. Det är i de fallen du vill räkna ut en lön utifrån vad du vill ha ut efter skatt för att lättare kunna hitta rätt nivå.
Flera olika skatter och avgifter dras från lönen
Bland de olika skatter och avgifter som dras från din lön är kommunalskatten den allra största delen. Sammanfattat dras följande från din lön:
- Kommunal- och landstingsskatt
- Statlig skatt
- Public service-avgift
- Kyrko- och begravningsavgift
Kommunal- och landstingsskatt
Kommunalskatten är den största delen som dras från lönen. En viss del av den går till landstinget. Skatten varierar från kommun till kommun men runt cirka 30% brukar den ligga generellt. Den här skatten används för att finansiera service inom kommunen som exempelvis förskola, skola, äldrevård, kultur- och fritidsverksamhet, försörjningsstöd, gator och vägar med mera. Landstingsavgiften går bland annat till hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och tandvård.
Statlig skatt
Du betalar cirka 20% till statlig skatt om du tjänar upp till en viss lön. För den som har en hög lön tillkommer en extra statlig skatt på ytterligare 20% för den del som överskjuter den så kallade nedre skiktgränsen för statlig skatt. Den statliga skatten används till olika samhällsfunktioner som sjukvård, polis, försvar, infrastruktur och socialt skyddsnät med mera. Då skatteintäkterna mellan kommunerna kan variera mycket används en del av den statliga skatten till att jämna ut dessa obalanser.
Public service-avgift
Istället för den tidigare TV- och radioavgiften betalar vi numera en public service-avgiften på som mest 1 219 kronor per år oavsett om det finns en TV-mottagare eller inte i hushållet.
Kyrkoavgift och begravningsavgift
Alla som har ett medlemskap i Svenska kyrkan betalar kyrkoavgift. Den kan variera utifrån var du bor men ligger ungefär på 1% av bruttolönen. Avgiften går bland annat till underhåll av kyrkor och aktiviteter som att hjälpa människor i kris och till öppen förskola.
Begravningsavgiften som ligger på ungefär 0,277% av bruttoinkomsten 2023 är obligatorisk och finansierar begravning och kremering.
Jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget är ett avdrag på skatten - en skattesänkning för att göra det mer lönsamt att arbeta genom att du betalar mindre i skatt. Avdraget varierar från kommun till kommun och beroende på hur hög lön du har.
