Vardagen i Sveriges fängelser: en arbetsmiljö på bristningsgränsen

Hot, våld och dubbelbeläggning – arbetsmiljön på bristningsgränsen i svensk kriminalvård

Arbetsmiljön är ansträngd inom svensk kriminalvård, det vittnar Sekos skyddsombud om i en ny undersökning från fackförbundet. Hot, våld, ensamarbete och otillåten påverkan har blivit vardag för de anställda. Nu vill facket se en utökad satsning på personalen och arbetsmiljön inom Kriminalvården – samtidigt som Kriminalvården ska öka sina platser från 11 000 till 29 000 inom tio år.

Seko har pratat med skyddsombud inom Kriminalvården

Svensk kriminalvård har figurerat mycket inom samhällsdebatten de senaste åren. Från politiskt håll talas det om en stark expansion och det finns ett stort behov av nya häktes- och anstaltsplatser.

Samtidigt som beläggningen ska öka så larmar de anställda inom myndigheten om en arbetsmiljö som på många sätt är ohållbar. Fackförbundet Seko har intervjuat skyddsombud inom Kriminalvården som vittnar om en vardag kantad av hot och våld.

Drygt tre av fyra tillfrågade skyddsombud säger att de själva, eller en kollega, har utsatts för hot av en klient under de senaste tolv månaderna. Fyra av fem säger dessutom att hoten från klienter mot personal har ökat.

Det slutar inte vid hot. Nästan hälften av de tillfrågade uppger att de själva, eller en kollega, har blivit utsatta för våld av en klient under de senaste tolv månaderna. Mer än hälften säger att våldet har ökat under samma period.

Ökat tryck på svenska fängelser – då ökar konflikterna

Det ökade trycket på svenska fängelser har bidragit till att dubbelbeläggningen har ökat – alltså att fler klienter tvingas dela cell. Att klienterna kommer närmare varandra menar de tillfrågade i rapporten är en bidragande faktor till fler konflikter mellan klienter, och mellan klienter och personal.

87 % menar att dubbelbeläggningen ökar risken för konflikter mellan klienter – och 80 % menar att den ökar risken för konflikter mellan klienter och personal.

Trots ökat tryck – personalen tvingas jobba ensam

Det finns tydliga föreskrifter och regler som tydliggör när personal får jobba ensam inom Kriminalvården – och när det inte är tillåtet. Trots ett tydligt regelverk tvingas personal inom Kriminalvården idag till ensamarbete – utan att någon riskbedömning av arbetssituationen och arbetsmiljön görs.

Seko listar krav – så ska Kriminalvården förbättras

Trots de stora bristerna inom arbetsmiljön inom Kriminalvården vittnar skyddsombuden om en tystnadskultur – man vågar inte säga vad man tycker till varken chefer, personalgrupp eller kollegor.

Den riskfyllda och bristfälliga arbetsmiljön påverkar inte bara arbetslivet, utan rinner även över till privatlivet där flera av de tillfrågade berättar om brist på återhämtning, sömnproblem och oro.

Seko listar åtta tydliga krav på åtgärder som de vill se inom Kriminalvården för att råda bot på dessa problem:

• Minska personalomsättningen – Kriminalvården måste bli en mer attraktiv arbetsgivare så att anställda vill stanna längre inom myndigheten.
• Inget klientnära ensamarbete – Seko vill se en nolltolerans för klientnära ensamarbete.
• Mer utbildning och kompetensutveckling – Myndigheten måste prioritera att nyanställda får gå sin grundutbildning och att anställda ska få kontinuerlig kompetensutveckling.
• Mer flexibilitet inom schemaläggningen – Kombinationen mellan arbetsliv och privatliv ska vara hållbar.
• Ingen tystnadskultur – Som anställd ska man aldrig vara rädd för att lyfta problem om arbetsmiljö och missförhållanden till chefer och kollegor.
• Inga anstaltsplatser ska outsourcas till utlandet
• Enkelbeläggning ska vara norm – Den ökade dubbelbeläggningen får inte bli norm. Platskapaciteten inom Kriminalvården måste ökas och dubbelbeläggningen måste avskaffas.
• Vård och behandling – Mer resurser måste läggas på rehabilitering, behandling, utbildning och sysselsättning. Kriminalvårdens uppdrag handlar inte endast om att förvara intagna.

Satsa på personalen – inte bara antalet platser

När arbetsmiljön är så här farlig, särskilt i en myndighet som ska stå för trygghet och rättssäkerhet, är det inte bara personalen som drabbas – utan hela samhället. För varje kriminalvårdare som slutar, för varje incident som tystas ned, växer risken för att Kriminalvården inte ska klara sitt uppdrag. För att bryta utvecklingen krävs politiskt mod att inte bara investera i fler platser – utan i människorna som arbetar där.

Läs mer:

• Sekos rapport hot, våld och ensamarbete inom Kriminalvården  
• SvD: Fack oroas av sparplaner på fängelser: ”Mörkrädd” 
• DN Debatt: "Kriminalvården är i kris - ingen ska behöva dö på jobbet"

Mer info om fackförbundet Seko och att arbeta som kriminalvårdare: 

• Hitta rätt fackförbund för kriminalvårdare
• Seko