När den så kallade avtalsrörelsen drar igång så förhandlas kollektivavtalets delar av arbetsgivarnas organisation och arbetstagarnas organisation, det vill säga facket. I Sverige avgörs mycket av det som är rättigheter och skyldigheter för arbetstagare och arbetsgivare i just kollektivavtalet och därmed i den så kallade avtalsrörelsen. Det är ganska lite av regler och avtal i arbetslivet som styrs av politiker. Det är detta som kallas den fria förhandlingsrätten. Sverige har en lång historia av facklig organisation och även av arbetsgivarorganisationer och de har med tiden fått stort inflytande över den svenska arbetsmarknaden, men med förhållandevis lite inflytande från politiker i riksdag och regering.
Facket förhandlar om kollektivavtal
Det är alltid facket som är den ena parten i en sådan här förhandling, men från arbetsgivarens sida så kan det vara antingen en enskild arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation som är motparten. Det som förhandlingen utmynnar i är det som kallas kollektivavtalet. Detta gäller sedan till nästa avtalsrörelse, då man har möjlighet att ändra, ta bort eller lägga till saker i avtalet.
När ett kollektivavtal gäller får ingen av parterna ta till så kallade stridsåtgärder. Stridsåtgärder kan vara till exempel strejk, bojkott eller blockad.
Vilka är arbetsgivarorganisationerna?
Arbetsgivarorganisationerna är uppdelade i centrala organisationer - för närvarande tre stycken i Sverige. Det är Svenskt näringsliv som samlar arbetsgivare i den privata sektorn, Sveriges kommuner och landsting som samlar arbetsgivare inom just kommuner och landsting, och slutligen Arbetsgivarverket som är centralorganisation för arbetsgivare inom statliga myndigheter. Statliga myndigheter kan vara till exempel universitet, Arbetsförmedlingen, Försvaret och så vidare.
Svenskt näringsliv består av ungefär 50 stycken förbund som i sin tur representerar över 60 000 svenska företag i den privata sektorn. Både små och stora företag är medlemmar.
Lokala förhandlingar
När det sker förhandlingar på lokal nivå så är det aldrig den enskilde fackmedlemmen som förhandlar, utan alltid den lokala fackföreningen och arbetsgivaren eller den lokala arbetsgivarorganisationen. Lokala förhandlingar kan till exempel ske om lokala avtal som kompletterar kollektivavtalet eller i det fall en tvist eller annan typ av förhandling om en medlem eller en grupp av medlemmar behövs. Det kan till exempel ske vid omorganisationer på arbetsplatsen eller lokal varsel.
Medbestämmandelagen
Medbestämmandelagen, eller MBL som den förkortas, reglerar medbestämmandet i arbetslivet och är en av de få lagar som faktiskt reglerar kollektivavtal, rätt att vara med i en fackförening, rätt till information, medbestämmanderätten genom kollektivavtalet och så vidare.
MBL innebär för fackens del att de har rätt att alltid få information och uttala sig innan ett beslut tas. I korthet kan man alltså säga att MBL bestämmer över när och i vilka situationer arbetsgivaren måste förhandla med arbetstagarorganisationen, facket. Sådana situationer kan till exempel vara om en arbetsplats ska omorganiseras eller på annat sätt förändras på ett större sätt.
Facket representerar arbetstagaren
Facket har också rätt att förhandla å medlemmens vägnar gentemot arbetsgivaren. Det kan till exempel gälla fall av omplaceringar eller uppsägningar av enskilda medlemmar. Det krävs ofta att arbetsgivaren själv kallar till en sådan förhandling eftersom detta är reglerat i lagen. Facken har också rätt att kalla till förhandling, men den enskilde medlemmen kan aldrig göra det utan måste gå genom sin arbetsgivarorganisation.
Detta innebär att lagen lägger ganska stor vikt vid både arbetsgivarens och arbetstagarens organisationer och inte till den arbetstagare som inte är organiserad i en fackförening eller ett fackförbund.
MBL och kollektivavtal
I lagen definierar man vad ett kollektivavtal egentligen är och vad den kan och ska innehålla. I lagen talas det även om något som kallas fredsplikten. Den innebär att om en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation, ett fack, har ett gällande kollektivavtal som man kommit överens om så får ingen av dem vidta så kallade stridsåtgärder. Stridsåtgärder är olika former av strejker, blockader och lockouter till exempel.
