Arbetstid och arbetstidslagen

arbetstid

Arbetstidslagen innehåller regler kring arbetstid för hur mycket man får arbeta per dygn, vecka och år. Dessa regler omfattar alla arbetstagare med vissa undantag som kan finnas i ett kollektivavtal.

Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden får som högst vara 40 timmar per vecka. Det finns undantag för detta utifrån arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt där det inte går. Då kan 40 timmar beräknas som ett genomsnitt under fyra veckor. Veckorna räknas då från måndagar om inget annat tillämpas på arbetsplatsen.

Det finns även ett veckoarbetstak på 48 timmar i genomsnitt per vecka för en period på fyra månader. Då inkluderas övertid, mertid, nödfallsövertid och jourtid men inte eventuell beredskapstid. En del kollektivavtal innehåller regler där den sammanlagda arbetstiden kan beräknas på en längre tid än fyra månader.

Arbetstidens förläggning

Det finns inga direkta regler i arbetstidslagen kring när på dygnet eller när i veckan som arbetstiden får förläggas. Det som regleras i stället inom lagen är förläggningen av viloperioden vad gäller raster, pauser, dygnsvila, veckovila och nattarbete.

Eftersom medarbetarnas hälsa kan påverkas av hur arbetstiden förläggs är det viktigt att titta på riskbedömningar för bland annat omfattning av övertidsarbete, långa arbetspass, delade arbetspass, skiftarbete och nattarbete.

Att jobba sent på kvällen och utföra mycket övertidsarbete kan leda till både sömnsvårigheter och stressreaktioner. Det som är viktigt att tänka på är att som chef föregå med gott exempel. Jobbar man som chef mycket övertid finns det stor risk att även de anställda gör det.

För nattarbete ska arbetstagare inte ha för många nattpass i rad, för att förebygga ohälsa. Vid skiftarbete bör man exempelvis undvika längre pass än 8 timmar, ha minst 11 timmars dygnsvila och inte börja ett dagskift före klockan sju på morgonen.

Raster och pauser

Begreppen raster och pauser kan uppfattas som samma sak men har tydliga skillnader. Alla anställda har rätt till att ta rast och paus, men hur långa och när de ska tas regleras inte inom arbetstidslagen. Det enda regeln kring dessa är att man inte ska behöva arbeta mer än fem timmar i sträck.

En rast är längre än tio minuter och ett obetalt uppehåll som inte räknas in i arbetstiden. En paus däremot räknas in och är ett kortare uppehåll som är ett naturligt inslag i arbetet. Förekommer det inga naturliga pauser i vissa yrken behöver dessa schemaläggas av arbetsgivaren.

Dygnsvila

Alla arbetstagare har rätt till elva timmars ledighet som är sammanhängande under en 24-timmarsperiod.

Bara om det finns särskilda omständigheter och om arbetet kräver att jobbet måste utföras mellan midnatt och klockan fem får medarbetare jobba under dessa timmar. Under dygnsvilan får man inte ha jour men det går bra med beredskapstid.

Om oförutsedda händelser uppstår som exempelvis en olycka eller ett haveri får arbetsgivare göra avvikelser från dygnsvilan. Då får också arbetstagaren kompensationsledighet.

Veckovila

Arbetstagare har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje sjudagarsperiod. Två perioders ledighet kan slås ihop kring ett veckoskifte som då blir minst 72 timmar. Som allra längst kan intervallet mellan ledigheterna vara elva dygn.

Avvikelser från regeln får göras i nödfall och då får arbetstagaren kompensationsledigt.

Jour och beredskap

Jourtid räknas som arbetstid och man får ha jour i högst 48 timmar under fyra veckor, alternativt 50 timmar under en kalendermånad.

Beredskapstid räknas inte in i arbetstid men bryter en eventuell veckovila. Beredskap regleras inte i arbetstidslagen.

Nattarbete

Reglerna kring nattarbete gäller medarbetare som normalt sett jobbar natt mellan klockan tio på kvällen och sex på morgonen. Nattarbete får under en 24-timmarsperiod inte överstiga åtta timmar i genomsnitt.

Undantag från arbetstidslagen

Det finns både arbeten och arbetstagare som är undantagna från reglerna. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns mer information om arbetstidslagen.

minimilon Läs mer
uppsagning personliga skal

Uppsägning på grund av personliga skäl

Att säga upp en anställd av personliga skäl innebär att personen måsta ha misskött sig på ett sådant sätt som har orsakat skada för företaget eller att det har varit risk för skada. Det kan handla om arbetsvägran, olovlig frånvaro,...
Läs mer
semester sjukskriven

Kan jag ta ut semester under sjukskrivningen?

Ja, det går att ta ut semester under sjukskrivning. Beroende på om du är sjukskriven på deltid eller heltid finns det lite olika regler att förhålla sig till. Vi ska här gå igenom vad du behöver tänka på och om...
Läs mer
tillvaxtverker

Vad är Tillväxtverket?

Tillväxtverket är en nationell och statlig myndighet under Näringsdepartementet. Myndigheten har i uppdrag att arbeta för att främja hållbar näringslivsutveckling med olika insatser riktade till företag och blivande företagare. Insatserna är inte bara riktade direkt till företagare utan insatser görs...
Läs mer
Vilket fackförbund passar dig?

Om du är osäker på vilket förbund som passar dig och ditt yrke bäst så kan du använda vårt sök nedan. Sök på yrke, yrkesområde eller förbund.