Att strejka innebär att man vägrar att arbeta och har länge varit anställdas mest markanta sätt att strida i en arbetskonflikt. Vid en strejk kan inget eller bara ett begränsat arbete utföras på arbetsplatsen och det påverkar därför arbetsgivaren på ett omedelbart sätt.
Strejker regleras i avtal
Ibland händer det att hela yrkesgrupper strejkar samtidigt med facken då de inte upplever att de får den lön eller de arbetsvillkor som de tycker sig ha rätt till. Dessa strejker regleras i avtal mellan fackförbunden och olika arbetsgivarorganisationer som bland annat behandlar under vilka former de båda partnerna ska strida för sin sak.
Vid en strejk använder fackförbunden pengar som de sparat i en så kallad strejkkassa eller konfliktkassa. När det blir strejk kan du som är medlem i ett fackförbund genom dessa kassor få en viss ekonomisk ersättning.
Strejkrätt
Rätten att strejka står med i den svenska grundlagen. Det är alltså en rättighet i Sverige att få gå ut i strejk. Om det uppstår en konflikt på en arbetsplats kan de anställda och facket alltså välja att gå ut i strejk för att värna om sina rättigheter på arbetsplatsen. Strejken ses ofta som en sista utväg för att trygga anställningsvillkor.
Det finns dock vissa regler för när man kan gå ut i strejk och inte, och hur det får gå till.
- Ingen strejk under rådande kollektivavtal. Den viktigaste regeln är att man endast har rätt att gå ut i strejk så länge ett kollektivavtal inte gäller. Finns det ett giltigt kollektivavtal är det alltså förbjudet att strejka. Detta är en relativt ny lagändring som trädde i kraft så sent som 2019.
- Varsel om strejk. Fackföreningen måste varsla om strejk innan dess medlemmar tas ut i strejk. Att varsla innebär att man förvarnar arbetsgivaren om att en strejk kan vara på väg om partnerna inte kommer överens. Man måste varsla senast 7 arbetsdagar innan. Under dessa 7 arbetsdagar kan de både parterna komma överens, då ställs strejken in.
- Omfattning. När fackföreningen varslar om strejk måste de även meddela hur strejken kommer att gå till. Alltså vilka som omfattas av strejken och om det handlar om strejk eller övertidsblockad. Övertidsblockad innebär att ingen utför något övertidsarbete på arbetsplatsen.
Strejken regleras i avtal mellan fackförbundet och arbetsgivarorganisationen. Om dessa avtal och regler inte följs kallas strejken för en vild strejk - en handling som kan leda till rättsliga åtgärder då det handlar om avtalsbrott.
Vanliga tillfällen då arbetstagare tas ut i strejk är om det blir konflikt under avtalsförhandlingar, om arbetstagarna kräver ett kollektivavtal eller i sympati med andra konflikter och fackförbund.
Den absolut vanligaste anledningen till strejk är när det uppstår en konflikt under avtalsförhandlingar, även kallat avtalsrörelse.
Begränsad strejkrätt
I augusti 2019 kom en ny lag som begränsar strejkrätten i Sverige. Enligt lagen är det inte tillåtet att gå ut i strejk om det finns ett rådande kollektivavtal. Ändringen av strejkrätten kom upp i riksdagen efter en långdragen strejk i Göteborgs hamn där de anställda strejkade för att få till ett kollektivavtal. För att undvika lika långdragna och komplicerade konflikter i framtiden togs förslaget fram och klubbades till slut igenom.
Den begränsade strejkrätten gör det något svårare för anställda och fackförbund att ta till den mest kraftfulla åtgärden, strejken, men det är fortfarande fullt lagligt att strejka om reglerna och avtalen följs.
