Strejker regleras i avtal
Ibland händer det att hela yrkesgrupper strejkar samtidigt när de inte upplever att de får den lön eller de arbetsvillkor de anser sig ha rätt till. Dessa strejker regleras i avtal mellan fackförbunden och olika arbetsgivarorganisationer, som bland annat behandlar under vilka former parterna ska strida för sin sak.
Vid en strejk använder fackförbunden pengar som de sparat i en så kallad strejkkassa eller konfliktkassa. När det blir strejk kan du som är medlem i ett fackförbund genom dessa kassor få en viss ekonomisk ersättning.
Strejkrätt
Rätten att strejka står med i den svenska grundlagen. Närmare bestämt skyddas den i 2 kap. 14 § regeringsformen, som slår fast att arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Det är alltså en grundlagsskyddad rättighet i Sverige att gå ut i strejk. Strejken ses ofta som en sista utväg för att trygga anställningsvillkor.
Det finns dock vissa regler för när du kan gå ut i strejk och hur det får gå till.
- Ingen strejk under rådande kollektivavtal. Den viktigaste regeln är att du endast har rätt att strejka så länge inget kollektivavtal gäller. Finns det ett giltigt kollektivavtal är det alltså förbjudet att strejka. Denna regel trädde i kraft 2019.
- Varsel om strejk. Fackföreningen måste varsla om strejk innan dess medlemmar tas ut i strejk. Att varsla innebär att arbetsgivaren förvarnas om att en strejk kan vara på väg om parterna inte kommer överens. Varsel måste lämnas senast 7 arbetsdagar innan strejken. Under dessa dagar kan parterna komma överens – i så fall ställs strejken in.
- Omfattning. När fackföreningen varslar om strejk måste de även meddela hur strejken kommer att gå till – vilka som omfattas och om det handlar om strejk eller övertidsblockad. Övertidsblockad innebär att ingen utför övertidsarbete på arbetsplatsen.
Strejken regleras i avtal mellan fackförbundet och arbetsgivarorganisationen. Om dessa avtal och regler inte följs kallas strejken för en vild strejk – en handling som kan leda till rättsliga åtgärder eftersom det handlar om avtalsbrott.
Vanliga tillfällen då arbetstagare tas ut i strejk är vid konflikt under avtalsförhandlingar, om arbetstagarna kräver ett kollektivavtal, eller i solidaritet med andra konflikter och fackförbund. Den absolut vanligaste anledningen är konflikter under avtalsförhandlingar, även kallat avtalsrörelsen.
Begränsad strejkrätt
I augusti 2019 kom en ny lag som begränsar strejkrätten i Sverige. Enligt lagen är det inte tillåtet att gå ut i strejk om det finns ett rådande kollektivavtal. Ändringen kom upp i riksdagen efter en långdragen strejk i Göteborgs hamn, där de anställda strejkade för att få till ett kollektivavtal. För att undvika lika långdragna och komplicerade konflikter i framtiden togs förslaget fram och klubbades igenom.
Den begränsade strejkrätten gör det något svårare för anställda och fackförbund att ta till den mest kraftfulla åtgärden, men det är fortfarande fullt lagligt att strejka om reglerna och avtalen följs.
