Så ser facklig organisering ut i Sverige 2024
Varje år publiceras ny statistik över hur många som är med i facket och hur stor del av arbetsmarknaden som täcks av kollektivavtal. Här sammanfattar vi läget 2024 och tittar närmare på trenderna över tid.
Organisationsgrad i Sverige
Organisationsgrad 2024
- Arbetare: 54 %
- Tjänstemän: 73 %
- Anställda totalt: 66 %
Två tredjedelar av alla anställda i Sverige är med i ett fackförbund 2024. Skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän är dock stora: medan nästan tre av fyra tjänstemän är fackligt anslutna gäller det bara drygt hälften av arbetarna.
Kollektivavtalens täckning
När det kommer till kollektivavtalstäckningen har den legat relativt stabilt på mellan 88 och 90 procent de senaste 19 åren (sedan 2005). Det finns dock stora skillnader mellan branscher, yrkesgrupper och utbildningsnivåer.
Privat och offentlig sektor
Kollektivavtal, privat och offentlig sektor 2024
- Offentlig sektor: 100 %
- Privat sektor: 82 %
- Totalt: 88 %
Inom offentlig sektor omfattas alla anställda av kollektivavtal. I privat sektor är täckningsgraden något lägre men fortfarande hög med drygt åtta av tio anställda.
Arbetare och tjänstemän
Kollektivavtal, arbetare och tjänstemän 2024
- Arbetare: 89 %
- Tjänstemän: 75 %
- Totalt: 82 %
Trots att färre arbetare är fackligt organiserade än tjänstemän, är det vanligare att deras arbetsplatser omfattas av kollektivavtal. Ungefär nio av tio arbetare har kollektivavtal medan siffran ligger på drygt sju av tio bland tjänstemän.
Utbildningsnivå
Kollektivavtal, utbildningsnivå 2024
- Förgymnasial utbildning: 87 %
- Gymnasial utbildning: 86 %
- Eftergymnasial utbildning, kortare än 2 år: 81 %
- Eftergymnasial utbildning, 2 år eller längre: 77 %
- Forskarutbildning: 75 %
- Total täckning: 82 %
Utbildningsnivån spelar även stor roll för huruvida det finns kollektivavtal eller inte. Högst täckningsgrad ser vi bland de med gymnasial utbildning, medan täckningsgraden sjunker ju högre utbildning en har.
Utveckling över tid
Kollektivavtalstäckningen har legat stabilt kring 88 och 90 procent de senaste två decennierna. Däremot har organisationsgraden minskat över tid.
Det är främst tjänstemän och högutbildade som inte omfattas av kollektivavtal i samma utsträckning som andra anställda. Trots detta är tjänstemän mer benägna att vara fackligt anslutna än andra.
Varför minskar organisationsgraden?
Det finns flera tänkbara orsaker till att allt färre väljer att gå med i facket:
- Förändrad arbetsmarknad: Gigsektorn har ökat markant under 2000-talet, där traditionell facklig organisering generellt är svårare och många är egenanställda.
- Otrygga anställningar: Korta kontrakt och visstidsanställningar gör att många tvekar att gå med i facket. Man kanske byter bransch och jobb ofta.
Därför är det viktigt att organisera sig fackligt
Den svenska modellen bygger på att både arbetsgivare och arbetstagare är starkt organiserade. Hög organisationsgrad gör att parterna kan förhandla fram avtal som gäller för hela branscher – vilket i sin tur ger stabilitet och trygghet.
Även de som inte är med i facket omfattas ofta av kollektivavtal, men om organisationsgraden fortsätter sjunka kan det långsiktigt hota modellens styrka.
Källa
- All statistik är hämtad från: Ekonomifakta – Kollektivavtalstäcknings och organisationsgrad.