Den svenska modellen

svenska modellen

Den svenska arbetsmarknaden har inte alltid sett ut som den gör idag, med kollektivavtal och fackförbund som finns till för att skydda dig som är anställd. Svenskar idag är ofta väldigt medvetna om sina rättigheter på arbetsmarknaden och tacksamma för att vi har ett system som det ser ut som det gör.

Men om vi backar bandet en aning tillbaka till 1930-talet, så såg det ganska annorlunda ut på den tiden. Villkoren var dåliga och arbetarna fick slita i motvind. Men under slutet av 30-talet samlades viktiga parter för att förändra arbetsmarknaden och göra den mer trygg och säker för både arbetare och arbetsgivare. Under detta möte lades grunderna till det som idag kallas för Den svenska modellen, eller The Swedish Model, som idag är känd över hela världen som ett exempel på välfärd och bra arbetsvillkor. Läs vidare för att lära dig mer om grunderna i denna modell och vad den innebär för dig!

 

Bakgrunden till den Svenska modellen

Du har kanske hört talas om det här begreppet tidigare, men inte riktigt vet vad det innebär? Oroa dig inte - du är inte ensam.  Den Svenska Modellen är frukten av ett möte som ägde rum mellan LO (Landsorganisationen i Sverige) och Svenska Arbetsgivareföreningen (idag Svenskt Näringsliv) för många år sedan, år 1938 i Saltsjöbaden.

Mötet arrangerades då arbetarna tyckte att de fått nog av dåliga och osäkra villkor och brist på lagstiftning som bland annat skulle skydda mot dåliga löner och rättighet till semester och strejk. Resultatet av mötet blev alltså grunderna till det som man idag kallar för ”Den svenska modellen”.

 

Vad innebär Den svenska modellen?

Det finns två punkter som är mest intressanta och viktiga när det kommer till den här modellen. I Sverige har vi till exempel något som kallas för kollektivavtal.  Ett kollektivavtal är det avtal som parterna på arbetsmarknaden sluter med varandra och där de kommer överens om vilka löner och villkor som ska gälla.

Avtalet som slöts i Saltsjöbaden 1938 slog fast att det är just arbetstagarorganisationerna/facken, och arbetsgivarorganisationerna som ska bestämma hur arbetsmarknaden ser ut, och inte staten eller politikerna.

Den andra viktiga punkten är rätten för arbetstagare att gå ut i strejk. Under den tid som kollektivavtalet löper (normalt 1-3 år) får lönen inte förändras och facken får inte gå ut i strejk under den här tiden. Men när tiden löpt ut, och om parterna inte kan komma överens, så har facken och därmed även arbetarna rätt att gå ut i strejk – vilket händer då och då.

Det betyder alltså att arbetarna arbetsvägrar till dess att parterna nått ett rimligt avtal som båda sidor kan vara nöjda med. För det mesta slutar det lyckligt med att parterna kommer överens på något sätt, och allt kan återgå till det normala. De olika fackorganisationerna på marknaden spelar alltså en mycket viktig roll när det gäller att kämpa för arbetarnas rättigheter i Sverige.

 

Vad krävs för att svenska modellen ska fungera?

Men för att Den svenska modellen ska kunna fungera på bästa sätt krävs det att så många arbetstagare som möjligt är anslutna till de olika fack som gäller för alla olika branscher i Sverige – utan deras deltagande är det omöjligt att föra kampen mot arbetsgivarorganisationerna, förhandla och sluta avtal med varandra.

Facken är arbetstagarnas representant, och varje arbetsplats har en eller flera fackligt anslutna kontaktpersoner som är den person som går på alla fackliga möten och informerar de anställda på den aktuella arbetsplatsen om vad som sker.

 

Fördelar med den svenska modellen och nackdelar

Men alla har inte bara haft gott att säga om ”The Swedish Model”. Exempelvis har det genom åren riktats en del kritik mot de stora bemanningsföretag som började att dyka upp på arbetsmarknaden under 90-talet, och som man då menade på gav ”slavlöner” till sina anställda som hyrdes ut till olika jobb.

Men år 2000 fick även bemanningsföretagen och arbetarna ingå kollektivavtal för att försäkra marknaden om att Den svenska modellen fortfarande lever och fungerar.

De allra flesta har dock mest positivt att säga om det här sättet att sköta vår arbetsmarknad på, och ett annat bevis på att det fungerar ganska bra är just det faktum att modellen fortfarande är i bruk. Då och då är det ett fackförbund som går ut i strejk för att kräva sina arbetares rätt, och som anställd kan du alltid känna dig trygg med att det finns ett kollektivavtal med en garantilön i grunden när du skriver på ett jobbkontrakt.

 

 

Antal medlemmar i fackforbund

Antal medlemmar i svenska fackförbund

Det finns fler än 50 olika fackförbund, som riktar sig till olika yrkesgrupper i Sverige. Historiskt sett har Sverige haft en hög andel av förvärvsarbetare som också varit fackanslutna. I många år har dock många fackförbund tappat medlemmar såväl bland arbetare...
Läs mer
forhandling las

Regeringskris eller inte i förhandlingarna kring LAS?

Det har varit en lång period med förhandlingar kring förändringar av LAS, lagen om anställningsskydd[/tips-och-artiklar/fakta-lagar/las-lagen-om-anstallningsskydd/], och det är ännu inte över. Regeringen har hamnat i en svår sits att försöka komma överens både med fack och oppositionspartierna mot företag och...
Läs mer
arbetslos egenforetagare Läs mer
varsel arbetsloshet

Varslen minskar men arbetslösheten ökar

Varslen har tydligt minskat för varje månad fram till sommaren sedan pandemin tog sin fart. Arbetslösheten fortsätter att öka som väntat och kommer att fortsätta öka nu när skolorna slutar. Varslens minskning Utifrån siffrorna kring varslen hade vi i Sverige under mars...
Läs mer
Vilket fackförbund passar dig?

Om du är osäker på vilket förbund som passar dig och ditt yrke bäst så kan du använda vårt sök nedan. Sök på yrke, yrkesområde eller förbund.